Laborationsrapport av uppiggande dryck

Hypotes:
Att en viss koffeininnehållande, vanligtvist med rött omslag, dryck (här förkortad CC) har gjort en kupp. Hypotesen är att CC-light och den nya lanserade CC-Zero är exakt samma sak men har olika målgrupper.

Undersökning:
Undersökningen började då jag först störde mig på att reklamen för CC-zero är överallt i hela Lund. Jag passerar fem reklamskyltar på väg till skolan tror jag. Efter ett tag började jag även läsa vad som stod.

"Real taste, zero sugar. Then why not girlfriends with zero "we need to talk""

Zero-reklamen är i svart och rött, lite action-style, med hårda kantiga bokstäver.

Light-reklamer brukar vara silvriga med girlangliknande bokstäver.

Här kommer nu en generaliseringsvarning: Zero är riktad till män och Light till kvinnor.

Jag tror att företaget CC har upptäckt i sina kundundersökningar att det är flest kvinnor som köper light-läsk och att de nu har gjort något slags försök att locka fler män till produkten.

Min undersökning fortsatte då jag frågade fotbollsspelande Johannes samt min kära Andreas (som in denna undersökning representerar männen) om de kunde tänka sig att köpa CC-light. Svaret blev:
Nej 100 %

När jag frågade om CC-Zero blev svaret:
Nja 50 %
Ja, jag har redan testat den 50 %

Slutsats:
Då jag inte har kollat upp innehållsförteckningar eller frågat företaget CC själva har jag inget korrekt svar. Denna laborationsrapport får mest ses som en enda stor hypotes!

Finbesök minsann

På en promenad genom Lunds stadskärna passerade jag idag Domkyrkan klockan 17.00.
Det var stor uppståndelse med avspärrningar, poliser och långa köer av folk.

Min nyfikenhet tog överhanden och jag frågade en man vad som hade hänt:

Jag: Vad har hänt här?
Mannen: Drottningen är här.
Mannens vän: Drottningen är här och det har inte stått något i tidningen. (smått upprörd)
Jag: Okej
Mannen: Ja, hon är inne på banken nu men kommer nog snart ut igen.
Jag: Okej


Stannade jag för att få mig en skymt?

Nej, jag gick raskt vidare...

EN ROLIG FRÅGA!

I lördags dissade jag den planerade utgången i Malmö. Istället hamnade jag med Bianca hemma hos Johannes. Vi åt exotiska frukter och kollade på film. Framåt småtimmarna plockade vi fram, det snart obligatoriska, Trivial Pursuit!!

Jag har lärt mig att en blåvals tunga väger lika mycket som en normalstor elefant och att det största man kan hitta i en bardvals mage är en pingvin. (fråga mig inte varför vi lyckades få upp alla valfrågor)

Den bästa frågan för kvällen löd dock:

" Har asiater smuligt eller kletigt öronvax? "

Det hör även till saken att det inte var det vanliga TP utan geni upplagan!






For the record: Asiater har smuligt. Nordbor har kletigt!

Varför inte MFF HERRlag?

Idag damp Stadiums fotbollstidning med reklam ner i brevlådan. (Andreas står nog kvar i något skumt register efter sin tid som fotbollsspelare)

Jag bläddrade lite snabbt igenom den, mest som förhalning innan det var dags att börja plugga.

Tidningen är fylld med reklam för skor av alla slags märken och fotbollskläder, tröjor och shorts.

Efter en närmare titt var det bara kända manliga fotbollsspelare som stod för modellandet. Kläderna var herrkläder och jag slår nästan vad om att skorna inte finns i unisex modell.

Snacka om att ytterligare dela in idrotter i könsfack. Trodde att en förändring var nära med alla underbart duktiga fotbollsspelande damer i landslaget och i allsvenskan.

KASS Stadium!!!

P.s Som en parentes kan jag meddela att jag är upprörd på MFF också, som inte kan leta fram lite pengar, satsa på sitt damlag och vara stolta över deras framgångar utan istället säljer ut dom till ett hudlotion företag. D.s

KASS MFF!!!

I flera år har jag undrat...

- Vem är mannen i publiken?
- Där! Ser ni honom inte!
- Nu är han med igen.

Ett tag trodde jag att det bara var jag som inbillade mig. Ingen i min familj och närhet tycktes känna igen mannen. Oftast klädd i vit skjorta med gul, blå eller röd tröja över. Jag såg honom överallt, i varenda TV-program med någon form av publik(ja, jag hade en period när jag såg nästan allt som gick på TV). Mannen satt alltid så att han blev filmad av publik-kamerorna (finns det något som heter så?) flera gågner under sändingen.

...NU har jag fått svar!

Mannen heter Bertil Monegrim.

Han:

¤ har medverkat i publiken på 72 tv-inspelningar
¤ har som mål att komma först in för att få den bästa platsen och bli filmad flest gånger.
¤ är i 60-års åldern (tror jag)
¤ var med i Metro häromdan
¤ medverkar i en dokumentär från 2001 kallad "Ingen Bertil utan publik"

P.s bild finns på denna länk:
http://www.glimz.net/film.php?movieId=24&title=Ingen%20Bertil%20utan%20publik

Att hämta post

I Hjärup hämtar vi paket från posten i en ödslig blomsteraffär/prylaffär. Jag undrar om posten ger en summa pengar till ställen som tar hand om paketutlämning. Om så är fallet så gissar jag att denna butik enbart livnär sig på detta.

Att ta sig till denna butik är ett stort projekt. Öppettiderna stämmer aldrig med vad som står på dörren, promenaden dit sker på en landsväg med galna bilister och skånsk motvind är inte att leka med vissa dagar.

Biträdena i butiken är bittra tanter som blir sura om ditt enda ärende är att hämta ut post och du inte ens kastar ett öga på de osmakliga prylarna.

På posten.se kan du skriva in ditt kollinummer och ta reda på var paketet befinner sig.

För ett tag sedan beställde jag böcker från Adlibris. Det blev lite förseningar med leveransen så då posten.se meddelade att böckerna kommit fram till uthämtningsstället var jag angelägen att gå dit.

Med kollinumret och legitimationen i min hand besökte jag glatt butiken.

Möttes av en bitter tant som knappt ville hjälpa till pga att postavin saknades. Hon gnällde på posten, adlibris (I love adlibris), datorn, datasystemet, att vissa människor är helt otroliga (i samband med att avier brukar glömmas bort).

Allt jag ville ha var mina böcker, jag fick dom inte. Jag fick vänta fyra timmar tills avin damp ner i brevlådan och böckerna kunde hämtas. Kände att jag fick skämmas då jag för andra gången klev in i affären.

Häromdagen beställde jag en mobil. Ville ha den innan påsk och ville inte att den skulle ligga kvar i butiken hela påskhelgen. Återigen kollade jag på posten.se, blev glad att paketet kom fram på skärtorsdagen!

Möttes återigen av en bitter tant. Gnället fortskred och hon menade att det var SÅ tidsödande för henne att slå in kollinummer (de har inte direkt övermycket att göra i sin butik).

Denna gången "vann" jag - Med paketet i min hand drog jag mig baklänges ut ur butiken och fick absolut bestämt lova att jag nästa gång skulle vänta på avin och ta den med mig!

Jag kan förstå hela idéen med avier så att vi inte snor varandras paket och jag ska försöka bättra mig. Undrar dock hur många Sara Rån---- med gilitg legitimation det kan finnas i Hjärup.

Jag tycker trots allt att bittra tanter borde vara glada att någon överhuvudtaget orkar ta sig ut till deras lilla skruttna butik och på grund av detta vara vänliga att visa lite service!