Mobil available

Nu är en ny mobil inköpt. En Nokia 6030 och den ser ut såhär. Jag lade ner projektet med att köpa en kameramobil men är stolt över att denna har radio.

Radion användes väl i fredagsnatt då jag och Andreas, på grund av värmen, beslöt oss för att sova utomhus med endast ett myggnät mellan oss och stjärnhimlen. Kan även nämnas att radion var på även på lördag morgon och att P3 spelade Emil Jensen. Mycket bra val av P3 säger jag!

Hemtjänsten gör mig trött...

Efter en kväll på hemtjänsten mellan 15.30-22-40 är läget såhär:



1. Näsan sticker till ibland pga alla lägenhetsdofter som blandats med urindofter, bajsdofter och kräkdofter.

2. Fötterna värker och är uppsvällda.

3. Huvudet dunkar av trötthet och kanske även lite vätskebrist.

4. Magen är skum pga ändrade måltider.

5. Känner mig lite hypokondrisk och tror att jag drabbats av all världens åkommor.

6. Skorna är klistriga av urin, då sista besöket för dagen var hos en tant som dragit ut sin kateterslang så att golvet var täckt av rinnande gul vätska.

7. Kroppen luktar mög och vill nu hoppa in i duschen..




Imorgon är det dags igen!

Min mobil är en överlevare!

Bakgrund:
Jag har aldrig tagit sönder en mobil, tappat en mobil eller blivit bestulen på en mobil. Mobiler har alltid mått bra i min närhet (förutom en gång i högstadiet när jag råkade trycka fel pinkod på en klasskamrats mobil 3 gånger så att Puk-koden, vilken hon saknade, kom upp. Den mobilen fick skrotas).

Händelse:
Allting började med att jag i söndags skulle hämta Andreas i Lund. Innan hemfärden till Åkarp var vi sugna på frukt. Under fruktstunden (som var ganska kladdig.. det var nektarin och banan)lade jag min mobil, som jag hade i handen, på biltaket till familjens Volvo V70. Frukten var god och vi kastade oss in i den varma bilen för att åka hem. Vi passerade kanske fem rondeller, några tvära svängar, en bit 90-sträcka förbi åkrarna samt lite vanlig hederlig raksträcka. Väl hemma insåg jag att min mobil inte var i min väska..kom på att jag lagt den på taket och blev alldeles förfärad. Det första mobilmissödet i Sara Eva Margits historia!! Det fick helt enkelt inte vara sant. Trots att maten var 5 minuter från att stå på bordet kastade jag och Andreas oss åter in i den varma bilen och körde i långsam takt tillbaka samma väg som vi kommit, i hopp om att mobilen (osannolikt nog) skulle ligga längs vägkanten. Vi hann bara precis ut ifrån Åkarp och under tunneln där motorvägen går ovanför. "DÄR ÄR DEEEEEEEEN!!!" Otroligt nog så låg den där, kanske 50 meter framför tunneln, precis vid vägkanten. Min kära lilla mobil. Han (ja det är en han) hade tappat sin baksida och hade lite skrapsår här och var men annars såg han helt okej ut. När jag tittade lite nogrannare såg jag dock att det blivit en stor spricka i skärmen och till följd av detta är halva skärmen helt svart.

Resultat:
Jag kan fortfaraden ringa med mobilen och säkert skriva sms också, kanske inte helt felfritt men med lite tur kan det gå. Dessvärre kan jag inte läsa sms och det har redan blivit lite smådyrt då jag skickat inkomna sms till andra människors mobiler för att kunna läsa dessa. Jag ber om ursäkt om någon känner sig bortglömd och saknar svar på något sms eller om jag inte lycktas ringa upp ett missat samtal.. snart löser det sig dock.. en ny mobil ska inhandlas... måste bara vara en med roliga spel! =)